Efter "indonesiengruppens" färgrika möte i Stockholm i juli (beskrivet i inlägget "brännpunkt Jakarta") funderade jag en hel del på tiden i Indonesien - och även mina andra utlandsposteringar. En händelse tidigare på sommaren var ett startskott. "Dear Annika, It's been a long time since we met in Jakarta, and it would be lovely to meet … Fortsätt läsa Intercultural meeting betweeen Nusa Tenggara Barat and Skara

Faktiskt en av mina favoritfilmer. En politisk thriller från 1982 där en ung Mel Gibson spelar australisk journalist i ett Indonesien i uppror. Året är 1965. Indonesiens förste president Sukarno störtas i en kupp av general Suharto i det som kallats "Massakern i Indonesien". Under åren 1965 - 67 skedde en utrensning av misstänkta kommunister, … Fortsätt läsa Brännpunkt Jakarta

Det var en riktigt grå och tråkig dag i mars. Till och med Shanghai i Värmland, dvs Kristinehamn, visade sig från en murrig sida, och inbjöd inte till muntrationer. Jag blickade ut över min gamla, vackra kyrkogård där de osaliga vilade, och undrade om de kunde inspirera till en onyttig och okynnig eftermiddag. Jag beslutade … Fortsätt läsa Mahognygrogg hos Ali Baba

Ett par kilometer nordväst om Kristinehamn ligger en av traktens verkliga pärlor. Resterna av en gammal fin herrgård, Gustavsvik. Platsen har uråldriga anor anor, vilket idag återspeglas i ett par gamla gravfält från järnåldern. Några axplock ur historien: Gården omnämns redan 1425 under namnet Vik. Under 1700- och 1800-talen utvecklades platsen väsentligt. 1736, såldes gården … Fortsätt läsa 1809 års män

Efter två års påtryckningar från min mentor herr N, är jag nu prenumerant på lokalbladet Nya Kristinehamnsposten. En källa till allehanda nyheter och observationer från K med omnejd. Folk stjäl öar, NN har fyllt sextio med pukor och slag, XX har vunnit i postkodlotteriet och restaurang Mastmagasinet bjuder på musikalisk soiree med bandet Eda Backboys. … Fortsätt läsa Gös med herr N på Bistro Räven i Väse

Jag är mycket intresserad av sport - mot alla odds kan man kanske tycka. Favoritgrenarna är tennis, alpint och ishockey. Smärtgränsen går vid bandy och handboll (facktermen gurkburk till trots - jag älskar slanggurka). Dödstrista och nesliga grenar på alla sätt och vis. Det fantastiska med sport är att den bäste vinner. Inget dividerande om … Fortsätt läsa Eloge till de oslagbara

Jag stod på min inglasade balkong och tittade ut över staden. Min lägenhet är högt belägen och på kvällen tindrar K som ett litet smycke med löften om allsköns urbana lockelser - 20 000 invånare sätter ramverket och lägger ribban på en rimlig nivå. Några historiska tillbakablickar: Staden fick sina stadsprivilegier 1642 av drottning Kristinas … Fortsätt läsa Kristinehamn under lupp

Snart två år i Kristinehamn!! Tanken svindlar över tidens obevekliga gång. Visserligen får man väl fastslå att det finns finns en del att säga om likheterna mellan New York och Kristinehamn, trots mäklarens glada tillrop om "Manhattan med värmlandsknorr". Må så vara, men vardagen i K har verkligen bjudit på en härlig mylla av episoder, … Fortsätt läsa I klammeri med rättvisan

"Vad  har du för preferenser",  frågade den energiske mäklaren   - en säljare med  synnerligen god knoddfart - under det att han förevisade vad som fanns  att välja på  för de sekiner som jag hade att tillgå.  "Jag hade allra helst velat ha en vindsvåning  - minst 250 kvm - på Manhattan", svarade jag utan att  … Fortsätt läsa Från New York till Kristinehamn

I ett tidigare blogginlägg har jag redogjort för livet med PT Herr Chandra på det eleganta  Golden Elite Gym i Jakarta. Elit i det sammanhanget hade inte så mycket  att göra med huruvida man kunde lägga sig i en åtta,  utan snarare om man kunde kasta upp tillräckligt många guldmynt i kassavarulvens giriga gap. Dock … Fortsätt läsa Nya motionsformer för Drottningen av Saba